Idag har jag ilsknat till.
Om man är borta en dag från skolan så får man skylla sig själv om
man inte får några läxor.
Så löd meddelandet en dag denna vecka när min dotter kom hem.
Likaså ett papper som hon skulle lämna in, det var försent.

Vad i h-lv-e håller skolan på med?!
Jag har väl aldrig hört på maken, att om man är borta en dag så får man
inga läxor.
Ska dotterns betyg sabbas bara för att hon inte var där på läxutdelningen?

Det märks att lärarna bara har ögon för de som har föräldrar med heltidsjobb
och helst egen företagare.
Inte alla lärare men vissa.
Man får inte prata klart utan att man blir avbruten och de vill inte lyssna till en som
inte har heltidsjobb eller inte har ett riktigt jobb.
Är man en städerska som jag, så är det inget att lyssna på.
Det har varit så de sista 3 åren.

Jag kan bara beklaga att de lärare som gör på detta vis inte har ett bättre förstånd
och att de inte kan reda ut sina problem hemma istället.

Är det så här det ska vara?
Jag trodde skolan var till för eleverna och att de kunde samarbeta med föräldrarna
oavsett föräldrarnas yrke.
Att lösa problem som finns på skolan med de elever som har problem, inte lösa
lärarnas privata problem.

Det märks även att vissa elever skulle behöva hjälp, men ingen vill ta det på allvar
och föräldrarna anser att deras barn inte gör några fel.
Eller så låter det, att så är han/hon mot alla även oss vuxna.
Då måste väl det vara något som inte stämmer när en elev kan bete sig nästan
hur som helst och den som blir utsatt får skulden för att eleven som bråkar gör så
mot alla?!!

Detta skriver jag uti från min synvinkel och jag vet inte om andra har varit med om det.
Jag känner mig utmattad efter allt detta och när ingen lyssnar så fortsätter jag att 
protestera och fortfarande lyssnar ingen!
Det har pågått i snart 3 år och jag vet inte vad jag ska ta mig till snart.
Ska i allafall ta upp det igen nästa möte med skolan.

Ha en bra dag!