Känner mig som att jag skulle behöva göra som indiankvinnan på bilden.
Att hämta kraft ifrån någonstans.
Att få ny energi, skulle vara underbart just nu.

Här är det rena cirkusen och jag har väl aldrig vart med om maken att en
unge inte vill packa sina kläder när hon ska iväg till sin pappa i morgon.
Vid datorn går det bra att sitta, har bara suttit i 7 timmar.
Jag går bet på denna tjej som är tolv år och inte kan hjälpa till.

Att prata med hennes pappa hjälper inte, han skyller på dåligt batteri i mobilen.
Svarar allmänt bara jaa, jaa, jaa.
Han förstår inte vad hans dotter går igenom och att hon beter sig som hon gör.
Han har noll koll.

Att hon blir förbannad på mig är ju lättare än att bli arg på pappa,
för hon bor ju hos mig.
Man vågar inte tjafsa och bråka lika mycket med pappa eftersom man bara är där
på loven eller när det passar honom.

Nej, det är inte lätt med barn alla gånger.
De har ju olika åldrar där de ska genomgå olika saker och jag skulle vilja gå
tillbaka några år för att det var lite lättare då.
Just nu är hon i tonårstrotsen och testar mig på alla möjliga sätt, samtidigt som hon
vill vara barn så vill hon vara vuxen.
Det är en tuff ålder.

Hon har även besvär med acne i ansikte och på ryggen, hon har även problem med sina
händer där hon lossar skinn.
Har varit till läkare med det och hon har fått salvor att använda, men hon vägrar.
Hon var nyss upp och frågade varför hennes händer kliade och lossade skinn?
Använd salvorna doktorn har skrivit ut så blir du bättre, sa jag. 
Men det struntade hon i.
Även hennes acne besvärar henne men de medel hon fått använder hon inte.

Fy bubblan, vad jag häver ur mig nu och det känns som att jag ska explodera vilken 
minut som helst.

Jag ska nog göra ett besök ute i naturen efter att Jenny har åkt iväg med sin pappa
i morgon, det behöver jag.

Jag tycker synd om mig själv nu, men jag tror inte att jag är ensam om dessa bekymmer
så jag slänger några synd-om-mig tankar till dom med.

Ha en bra helg!